Det är tanken som räknas, eller hur?
Idag försökte jag bli blodgivare. Ja, försökte.
Sköterskans kommentar var "om du mår så här dåligt av att ta ett blodprov bör du inte bli blodgivare. För din egen skull."
Jag var ganska tacksam för den kommentaren, grön i ansiktet och svimfärdig som jag var.
Med kladdkaka såklart
När jag frågade Fredrik förut visste han inte hur man bäst firar en fyra på byggfysiktentan. Vilken tur att jag visste!
Världens godaste kladdkaka:
2 ägg
3 dl socker
100 g smält smör
4 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
1,5 dl mjöl
Grädda i 150 grader, 30-35 minuter.
Lika god varje gång.
Välkommen hem!
Här om dagen pajade laddaren till min trogne tjänare sedan 4,5 år tillbaka. Det var sorgligt, men som tur var har jag en pojkvän som (mig till trots) en gång i tiden köpte en universalladdare (som visade sig ligga ensam och övergiven under soffan). Den fungerade utmärkt som substitut för min gamla laddare. Problemet var att även denna brann ner efter någon dag, så då var det bara att bita i det sura äpplet, krypa till korset, ta tjuren vid hornen.... och beställa en ny dator.
Jag säger välkommen, känn dig som hemma. Vi ska nog trivas ihop du och jag, förhoppningsvis i många år framöver.
Nydatorn och gammeldatorn.
Imorgon är det jullov!
Idag vaskar vi tentaplugget. Det får bära eller brista imorgon.
Istället ska jag snart fixa frisyren hos frisören och sedan är det shopping shopping shopping hela långa dagen!
Inga stordåd idag
Igår var det personalfest för både Fredrik och mig. I morse inhandlades det, som en naturlig konsekvens av gårdagens personalfester, ostbågar som nu står på luftning för att bli så där göttigt sega.
Det kommer nog inte bli så mycket plugg idag, har jag en känsla av.
Vi hade tänkt tvätta också, men alla tvättider var slut.
Hittills har vi ätit lyxfrukost, tänt ljus, sett på ice age och nu går musikhjälpen i bakgrunden.
Det är inte meningen att det ska ske några stordåd idag helt enkelt.
Slutspurt
Snart snart snart nalkas efterlängtat jullov på Gotland. Det skulle kunna vara det mest efterlängatade jullovet någonsin, en sån fullspäckad höst vi har haft! För att citera J: "man ser er tvåor gå runt i korridorerna med helt livlösa ögon och så minns man exakt hur stressig hösten i tvåan var, hur slut man var"
Som sagt. Ett mycket efterlängtat jullov. Men innan dess är det jobb, tentaplugg, kompletteringsinlämningar, fest, hårklippning och tenta som står på schemat.
Det är bara att köra i vind.
Pepparkaksdeg
Förra helgen köpte jag och Fredrik hem pepparkaksdeg för att tillverka pepparkakshus i all mysiga första-adventanda.
Pepparkakshusbyggandet blev dock inte av, utan blev skjutet på framtiden.
Det mystiska i historien är att inga pepparkakshus har blivit byggda än, men degen verkar liksom halvera sig då och då. Snart har vi bara en liten liten klump kvar.
Vem är denna elaka råtta som äter upp vår pepparkaksdeg?
För det är i alla fall inte jag. I alla fall.
Det är säkert alltså.
Logiskt
Jag tänkte tackla det stora sovproblemet med att gå upp en timme tidigare.
Hur ologisk är du nu? tänker ni.
Nej, jag har tänkt igenom det mycket noggrant. Genom att gå upp en timme innan jag behöver hinner jag vakna på riktigt innan jag sätter mig med skolböckerna. Se, hur logiskt som helst! Det kan inte gå annat än bra.
Det stora sovmysteriet
Det har hänt någor med min klass. Det är rätt sjukt när man tänker på det.
Den senaste läsperioden är i alla fall 90 % av klassen så trötta på föreläsningarna att allt vi kan koncentrera oss på är att hålla ögonen någorlunda öppna. Och då snackar vi inte bara morgonföreläsningarna. Nej. Det gäller varje föreläsning. Varenda en.
Vi är pigga och glada, tills vi kliver in i föreläsningssalen och sätter oss ner. Då kommer sömnen krypande. Vi börjar se i kors. Vi kämpar med att sysselsätta oss för att hålla oss vakna. Vi äter frukt och dricker kaffe, en del antecknar frenetiskt och andra plockar diskret fram mobilen för att ha något att aktivera hjärnan med. Då och då är det någon som ger efter för John Blund och dunsar ner med huvudet på bänken eller på axeln till den som sitter bredvid.
Det beror inte på att föreläsningarna är ointressanta på något sätt, för det är de inte. Det är något med de där klassrummen, tänker vi. Men alla klassrum kan väl inte vara dåligt ventilerade och belysta?
Kanske är det jetlag från den där söndagen i oktober då vi ställde om klockan en timme?
Eller har hela IBYA10 drabbats av akut kollektiv narkolepsi?
Jag tror jag är något på spåren här...
Tingeling säger tjingeling!
...och tackar styrelsen för Tack-festen i lördags.
Tredje gången gilt
Tredje dunderförkylningen den här hösten. Gotta löv it.
Statistik
En av kurserna vi ska tenta på den här perioden är paraktisk statistik. Värdelösa kurs.
När det till och med står i kurslitteraturen svart på vitt att "statistik är den vetenskap som lär att om en människa står med den ena foten i en frysbox och den andra på en kokplatta, så har hon det i genomsnitt ganska skönt" då kan man verkligen ifrågasätta relevansen för att en byggingenjör ska läsa statistik.
Det enda jag lärt mig hittills i kursen är vad ordet signifikans innebär. Då har vi alltså tenta på måndag. Bra där...
Tillbakablick
Jag är hemma för vård av sjuk Daniela. Det blir en hemskt massa tid att slå ihjäl när man inte fyller ut dagarna med föreläsningar, övningar och extrajobb. Därför tog jag mig en tidsfördrivande titt i arkivet.
Vissa dagar är man ett litet uns bättre än andra. Som den här till exempel. Eller den här.Det är inte konstigt att man längtar hem.
Marpes, påsken 2011.
Ibland hinner verkligheten liksom ikapp en.
STOPP! Backa bandet! SPOLA TILLBAKA OCH PAUSA för fasiken!
Ursäkta? Kan någon vänlig själ berätta för mig när exakt vi blev kupongtanter?
Jag har (tack gode gud) dock sållat bort kupongerna som erbjöd boken om Mamma Mu för endast 29 kr samt rabatt på barnouveraller. Det känns som att jag inte tappat det helt. Än i alla fall.
